Så kom den då – Joakim Bergs första soloskiva, Jag fortsätter glömma. Efter några lyssningar kan jag bara konstatera att det inte är så stor skillnad mellan Berg och Kent, som lade instrumenten på hyllan 2016. Harmonier och ackordföljder känns igen och även texternas tema, även om allt är nytt – stöpt i ett nytt sammanhang – för låtskrivaren själv.
Skivan är lågmäld, mörk och ”svävande”, vilket också var så Berg själv beskrev den ”vaga bild” han hade framför sig när han funderade på vad den nya skivan skulle komma att bli. Det elektroniska dominerar, men gitarren dyker upp då och då och målar sina egna färger i ljudbilden.
Berg blickar tillbaka på sin ungdom och beskriver också samtiden och en tuff värld, på sitt eget speciella vis och han tycks sjunga med någon form av nyvunnen frihet i rösten. Det är både mörker och hjärta och smärta, men också hopp, som han själv beskriver det i en specialversion av ”skivan” på Spotify, Jag fortsätter att glömma – The Enchanced album.
Starkast är öppningsspåret Barn av vår tid (introt är så mycket Kent), men också Begravningsbål (redan en stor favorit), poppiga Legender och tunga Var vi kom ifrån. Albumet är producerat av Berg själv, och alla låtar utom en är skriven av honom själv, utom Mer än ingenting, som är skriven av Joakim Berg och Martin Sköld, tidigare basist i Kent.
Joakim Berg visar än en gång att han kan skapa starka melodier och intressanta texter som berör.
Inför lanseringen av den första soloskivan skriver Joakim Berg själv i ett pressmeddelande:
”Dom som kan sin Kent kommer förstås känna igen sig i ”Jag fortsätter glömma”.
Samma main songwriter.
Samma röst.
Utan de magiska åren med Martin, Sami och Markus så hade jag inte kunnat skriva detta album.
Jag hade heller aldrig kunnat skriva de nya sångerna om bandet fortfarande existerade.
Kent var en total demokrati som tog alla beslut tillsammans.
Jag är bara jag.
Förutsättningarna då och nu är helt olika.
Arbetsmetoden en annan.
Och det är väl precis så det ska vara”.
Den som älskar Kents musik kommer att älska Joakim Bergs soloskiva. Själv hade jag hoppats att det skulle ha varit något helt annat – med en starkare distansering från den elektroniska musik Kent skapade från skivan Tillbaka till samtiden 2007 och framåt.
Men visst är det skönt att ett välkänt sound är tillbaka.
UPPDATERAT 2022-05-27 KL. 23:54
Blommans musiknörderier 
Kommentera