GLITTRANDE STÄMSÅNG MED VENICE – MEN FÅ I PUBLIKEN

Publiken svek när amerikanska Venice uppträdde på Lokomotivet i Eskilstuna på söndagskvällen. Knappt 200 hade köpt biljett till en lokal som rymmer knappt 1500 personer. Kanske är det så att folk håller hårt i plånboken nu när ännu bistrare tider väntar eller så är det så enkelt att de flesta inte känner till gruppen.

Men vi som var där fick uppleva glittrande stämsång från det soliga Kalifornien.

Venice kommer från Venice beach i Los Angeles och består av bröderna Mark och Michael Lennon och deras kusiner Joel ”Kipp” och Pat Lennon. Gruppen har gjort ett 20-tal skivor sedan starten 1977.

De få själar, som i höstmörkret hade sökt sig till de gamla industrikvarteren i Munktellområdet i Eskilstuna, bjöds bland annat på flera nya, men ännu icke utgivna, låtar, som lät lovande. Det blev också några covers, bland annat Billy Joels She’s always a woman, Crosby, Stills, Nash and Young´s Ohio och Find The Cost of Freedom och spår från gruppens senaste skiva, Jacaranda Street, som släpptes 2019.

Turnén, som inte oväntat heter Jacaranda Tour Europe, inleddes i Tyskland i början av september och förra veckan nådde turnén Karlstad, Örebro och Uppsala och avslutades i Eskilstuna. Konserterna i Sverige var gruppens första någonsin.

Jag hör Venice ljuva harmonier i bilstereon när jag kör bil i solnedgången i södra Kalifornien. Tonerna från akustisk gitarr och stämsång klingar runt lägerelden på stranden, vi dricker ett glas vin och håller om varandra och det är långt till morgonen. Venice är softrock, soul, folk och lite stänk av jazz. Rötterna i ”The southern California-sound” är tydliga.

Influenserna och referenserna är många, som Crosby, Stills, Nash and Young, Steely Dan (lyssna exempelvis på I´ll keep my finger crossed från 2004 eller My love waits for me från 2019) Fleetwood Mac och The Eagles (lyssna på Something took me over från 2019) för att nämna några.

Venice har spelat med Jackson Browne och visst finns likheter med The Eagles vad gäller den klockrena stämsången, men ofta tar Venice helt andra vägar och har delvis andra ackordföljder. Gruppen har ett eget, unikt, uttryck.

Det slog mig när jag satt där på rad fyra i den gamla industribyggnaden, Lokomotivet, att gruppens musik liknar väldigt mycket den brittisk-amerikanska gruppen America som hade sin storhetstid på 70-talet. Jag hör Beach boys och Simon and Garfunkel.

Knapp 200 själar i publiken fick en soft afton där en av sångarna, Joel ”Kipp” Lennon, bjöd på små personliga berättelser om låtarna och medlemmarnas bakgrund i södra Kalifornien, om rötterna i musiken, om familjen och alla syskon, om mammas gata, Jacaranda street, om att bli pappa och hålla det lilla sköra barnet i famnen, om att försöka hitta tillbaka till inspirationen.

Nu reser medlemmarna tillbaka till nära och kära igen och i december väntar konserter vid Solana Beach, Los Angeles och Santa Barbara. See ya, hoppas ni kommer tillbaka till Sverige igen och lockar ännu mer publik, för det här gav mersmak.

UPPDATERAT 2022-10-03 KL. 20:02

Jag rekommenderar:

En kommentar på “GLITTRANDE STÄMSÅNG MED VENICE – MEN FÅ I PUBLIKEN

Add yours

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Webbplats byggd med WordPress.com.

Upp ↑

Stray Bullet

Show a little faith there's magic in the night

Discover WordPress

A daily selection of the best content published on WordPress, collected for you by humans who love to read.

Håkans Pop

About music, love, life and becoming older...

Thirsty Boots

About music, love, life and becoming older...

Shades Of Noir

No answers, just opinions.

Villa California

Teknik för trygghet o frihet

att leva sin dröm

med ljuvliga hundar