MR. SLOWHAND – LEVANDE GITARRLEGENDAR

Eric Clapton är en levande rocklegendar – en gitarrhjälte som har funnits med i rockbranschen i över 50 år. Han var en etablerad och respekterad gitarrist redan innan solokarriären.

2005 återförenades han med medlemmarna i en av de första supergrupperna, 60-talsgruppen Cream för fyra konserter i Albert Hall i London. 37 år efter avskedskonserten i samma lokaler stod de alla där igen – Ginger Baker, trummor, Jack Bruce, elbas och Eric Clapton, elgitarr.

Redan innan solokarriären i början av 70-talet var Eric Clapton en etablerad och respekterad gitarrist. I början av 60-talet spelade Clapton i olika bluesgrupper. Mellan 1963 och 1965 var han med i legendariska Yardbirds med låtar som exempelvis ”For your love”. När gruppen ändrade musikalisk inriktning tyckte Clapton att det blev för lite blues och lämnade gruppen. Han ersattes av en annan gitarrhjälte, Jeff Beck.

Våren 1965 blev Eric Clapton medlem i John Mayall’s Bluesbreakers och var med där i drygt ett år och etablerade sig som en duktig gitarrist. Han ersattes av Peter Green, som var med i Fleetwood Mac.

Ett år senare spelade han in låtar i eget namn i gruppen Eric Clapton and the Powerhouse tillsammans med Paul Jones och Steve Winwood. Samma år, 1966, blev han en av medlemmarna i gruppen Cream och Clapton fick lite av ett genombrott. Jack Bruce spelade elbas, Ginger Baker, trummor och Eric Clapton, elgitarr och Cream betecknas som den första supergruppen. Kritiker menade att gruppen var överskattad.

Gruppen gjorde bland annat ”Sunshine of your love”,  men medlemskapet varade en kort period. Hösten 1968 tog sagan om Cream slut. Gruppen tog avsked på Royal Albert Hall i London det året. 37 år senare återförenades gruppen i samma lokaler för några konserter.

1969 var det dags för ännu en grupp, Blind Faith, tillsammans med Ginger Baker, trummor, Rick Grech, elbas och sångaren Steve Winwood.

1970 bildades Derek and the Dominos där Duane Allman från Allman brothers band ingick tillsammans med Eric Clapton. De spelade in Claptons största och mest kända och omtalade låt, ”Layla”, men gruppen upplöstes 1971.

Eric Patrick Clapton föddes den 30 mars 1945 i Ripley, Surrey i England. Hans mamma hette Patricia Molly Clapton och pappan hette Edward Fryer, en kanadensisk militär som var placerad i England under andra världskriget.

När kriget tog slut åkte han tillbaka till sin fru i Kanada. Claptons mamma överlät vårdnaden på mormor och morfar och flyttade till Tyskland. Eric Clapton växte upp i tron att mormor och morfar var hans föräldrar. Men när han var i tioårsåldern fick han veta sanningen.

50-talets bluesmusik och rock’n’roll fångade den unge Clapton och han började spela gitarr. Han fick sin första gitarr i tonåren, gick på konstskola kring 1960 och arbetade en tid som brevbärare innan musiken tog överhanden. Hans första bluesgrupp hette ”Roosters”.

Efter sin period i olika 60-talsgrupper satsade Eric Clapton under 70-talet på en solokarriär, men de första åren på 70-talet var problematiska. Han var borta från studion och scenen ett par år i början av 70-talet på grund av heroinmissbruk. Han kunde däremot vara med på den berömda konserten för Bangladesh i augusti 1971.

I januari 1973 gjorde Clapton comeback vid en konsert på Rainbow theatre i London tillsammans med Pete Townshend från gruppen The Who, Steve Windwood och och Jim Capaldi från Traffic och Rick Grech från Blind Faith.

Clapton bildade våren 1974 ett eget band, som hade premiär på Gröna Lund i Stockholm i juni samma år. Han gjorde massor av skivor och har spelat med en mängd artister från 60-talet och framåt – Bob Dylan, George Harrison, Aretha Franklin och Joe Cocker. Listan kan göras lång.

På sjätte skivan ”461 ocean boulevard”, som släpptes 1974, finns ”I shot the sherriff”,  som Bob Marley skrev och den toppade listorna.

Sjunde skivan ”There’s one in every crowd”, 1975, spelades in på Jamaica och samma år kom liveskivan ”EC was here”. Clapton fick kritik senare under 70-talet och även senare för att det var för lite rötter på skivorna och under 80-talet undrade folk runt omkring honom var alla gitarrsolon tagit vägen.

Eric Clapton är en levande rocklegendar och har på något sätt alltid funnits där bland all musik som sköljt fram genom åren, precis som andra rockhjältar. Med sitt sätt att spela har han påverkat andra gitarrister och musiker och han utvecklade sättet att spela sologitarr.

Han var snabb med fingrarna på sin gitarr och kallades lite skämtsamt för ”Slowhand”. Han har länge haft status som gitarrhjälte även om han under 80- och 90-talet blev mer av en rock- och popstjärna. 1988 släpptes en flera skivor tung box som innehöll klassiska blues- och rockinspelningar.

Boxen ”Crossroads” dokumenterade hans storhet som gitarrist. Skivan gav honom ett par Grammys. Förutom heroinmissbruket på 70-talet hade Clapton problem med alkohol och kring 1980 var det så allvarligt att han tvingades läggas in på sjukhus.

Det mest tragiska i hans liv inträffade 20 mars 1991 då hans 4-årige son, Conor, som han hade med den italienska modellen Lori del Santo, ramlade ner från hennes lägenhet på 53:e våningen på Manhattan i New York. Fönstret hade lämnats öppet efter att det hade tvättats av en hushållerska.

New York Times skrev om den tragiska händelsen dagen efter.

Clapton skrev då en låt om saknaden efter sin son, ”Tears in heaven”

Clapton spelade in en akustisk konsert för MTV i början av 90-talet och skivan ”Unplugged” blev en stor kommersiell framgång. Sedan återvände Clapton ännu mer till bluesrötterna.