VARNING FÖR VÄRSTA GRYMMA ARTISTEN

Han är den svenska rockartisten som är känd för att reta etablissemanget och som driver med det mesta och de flesta. Det började på ungdomsgårdar i Stockholm i slutet av 60-talet.

Magnus Uggla har provocerat i över 40 år nu. Hans texter har upprört och fascinerat många. Han musik spänner över ett brett fält och kan beskrivas på olika sätt beroende på vilken period man pratar om, popmusik, punk, synt och rock. Det finns även visa och klassiska spår i musiken.

Han har rört sig i olika musikaliska landskap, ständigt på jakt efter slagkraftiga och provocerande formuleringar och han är ständigt respektlös mot kändisar och överklassen.

Magnus Uggla är en av svensk pop- och rockmusiks största artister och är för oss medelålders lika självklar som Ledin, Lundell, Dahlgren och Skifs. Han är sångare, låtskrivare, skådis och musikalisk konstnär.

Han föddes den 18 juni 1954 och växte upp i Stockholm. Han gick på Carlssons skola på Östermalm och kom från en så kallad ”finare familj”. Han gick på Calle flygares teaterskola, spelade i olika rockgrupper under uppväxten och innan genombrottet på 70-talet.

Hans första rockgrupp bildades i Nacka i slutet av 60-talet och de spelade hårdrockbaserad musik på ungdomsgårdar runt omkring i huvudstaden.

Magnus Uggla spelade gitarr och piano och gjorde skivdebut 1975 med ”Om Bobbo Viking” och är bland annat inspirerad av bland andra David Bowie, Alice Cooper, Velvet underground och Mott the Hoople. Han sminkade sig tidigt, inspirerad av 70-talets Glamrock och London.

I början av 70-talet gjorde Uggla sina första demoinspelningar, men det var trögt att få skivbolagen att bli intresserade.  Men Magnus Uggla drömde om att bli rockstjärna så det blev en inspelning till slut och den första skivan ”Om Bobbo Viking”.

1976 kom den andra skivan ”Livets teater” med Ugglas första hit, klassiska ”Sommartid”.  Men med tiden blev Uggla allt mer provocerande i sina texter och framtoning. Det blev lite punk av det hela, inspirerad av Clash och punken som var på frammarsch.

Men Uggla var egentligen inte punkare. Han sjöng istället om att dra på stan och ragga brudar och provocerade föräldragenerationen med sina texter. Han fick bland annat kritik för att han kallade tjejer för biffar. Uggla har alltid skrivit om tjejer, då kallade han dem för biffar och brudar. Numera är det värsta grymma tjejen.

1977 släpptes skivan ”Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt” och det blev lite av hans genombrott med bland annat den här.

1978 släpptes fjärde skivan ”Vittring” och Uggla åkte ut på ännu en folkparksturné med bandet Strix.

1979 var Magnus Uggla med i Melodifestivalen med låten Johnny the rocker, men han var en udda person i sammanhanget och kom sist, men det använde han sedan som ett faktum att rida på. Han vände sista platsen till en fördel som artist.

Magnus Ugglas följde trenderna lite grand, först Glamrocken, sedan punken och nu synthmusiken. 1980 kom ”Den ljusnande framtid är vår” med låtar som ”Skandal bjotis” och ”Centrumhets”. I slutet av 70- och i början av 80-talet hade Uggla en rad hitlåtar, som blivit svenska popklassiker, som ”Varning på stan”, ”Ja, just du ska va’gla’”och ”Centrumhets”. Han var självklar artist i folkparkerna som Ledin och Lundell.

I början av 80-talet var han med i Staffan Hildebrandts ungdomsfilm ”G” som popidol och homosexuell. 1983 släpptes skivan ”Välkommen till folkhemmet” på vilken han bland annat häcklar dörrvakter i låten ”IQ”. Han fortsatte senare under 80-talet att driva med homosexuella, medelålders män och kändisar.

Under 80-talet drev Uggla med Afzelius och Wiehe. Texten till ”Vem i hela världen kan man lita på” lyder; ”Robert Zimmerman har flytt landet med miljonerna” blev i Ugglas version ”Björn Afzelius har flytt till Italien med miljonerna”. Uggla tyckte att man fick tåla satir. Andra kändisar fick också kritik. 1989 fortsatte Uggla att häckla kändisar som exempelvis Lotta Engberg och Tommy Körberg i låten ”Jag mår illa”.

Under 90-talet fortsatte Uggla att producera skivor och var bland annat med på ”Rocktåget” 1994. 2004 kom ”Den tatuerade generationen” på vilken han gjorde låten ”Varning på stan, enligt Bellman”. 2006 tolkade han Karl-Gerhard.

Det känns rätt länge sedan 1983 då jag såg Uggla uppträda i folkparkerna i Hagfors och Falköping. Men jag lovar. Det var rätt bra drag.