Tidigare under hösten sände SVT en dokumentär om Noice, ett av Sveriges största rockband vid sidan om Gyllene Tider tidigt 80-tal. Jag ställde några frågor till Fredrik von Gerber, som en bit in i gruppens karriär, tog över som trummis efter Robert Klasen 1980, om tiden i Noice och vad han gör nu. Här är min enkla lilla intervju.
Berätta var du kommer ifrån och var du är uppväxt!
– Jag växte upp i Farsta och Huddinge.
När upptäckte du musiken?
– Jag började spela trummor höstterminen när jag gick i årskurs 8:a i Huddinge (Kvarnbergsskolan) men mitt musikintresse startade tidigare med Beatles, jag var väl typ 6-7 år.
Vilka instrument spelade du när du var barn och tonåring?
– Trummor och lite gitarr.
Hur kom det sig att du blev medlem i Noice?
– Jag träffade Peo, Hasse och Freddie på Götgatan och dom frågade om jag visste nån trummis som var ledig och jag sa att jag var ledig. Två dagar senare spelade vi in vårat första TV-gig.
När du tänker tillbaka idag på den tiden. Hur var det? Hur upplevde du stjärnstatusen och hysterin kring bandet?
– För det mesta så var det bara kul och positivt, det var väl mest när man var med sina vanliga kompisar och inte fick vara ifred med dom som det kunde kännas ”sådär”.
Vilket är ditt finaste minne från tiden du var med i Noice?
– Det finns så många fina roliga minnen men hela sommarturnén var galet kul!
I dokumentären beskrivs den tiden som väldigt kort och intensiv – när märkte du att bland andra Hasse Carlsson hade problem med droger?
– Jag fick höra rykten om deras drogproblem.
Hur var det för dig när du fick beskeden att både Hasse och Freddie gick bort?
– Självklart kändes det fruktansvärt.
Du sa i dokumentären i SVT tidigare i höstas att du tog på dig en del av skulden, att du kanske hade kunnat göra något för att hjälpa Hasse och Freddie när de hade problem. Kan du beskriva det lite?
– Jag har väl som jag sa i dokumentären, svårt att acceptera att vi/man inte gjorde mer. Själv började jag nog samtidigt som dom ett par år efter att jag slutat med Noice men är nu drogfri sen sju år tillbaka och lever ett sunt mysigt liv, fast jag håller fast vid musiken, annars så är jag nog rökt😜❤️
Text: Fredrik Blomberg
Foto: Scharlotte Peppare
Blommans musiknörderier 
Kommentera