Hösten 2014 träffade jag min tjej i Stockholm. Det var första gången vi sågs sedan våren 1992. Vi skulle bo på ett hotell i Gamla stan, äta asiatiskt på thaikrogen Koh Phangan på Skånegatan och gå i Lundells fotspår, sa vi inför mötet och så blev det…Lundagatan, Hornsgatan, Skinnarviksgränd…
Sveriges största rockpoet har säkert gått förbi galleri HG på Österlånggatan någon gång också, eller det som låg där på den tiden då han var på väg hem efter en kväll på en krog nere i Gamla Stan där han kände sig hemma och van och fick vin, mat och värme för ett hyfsat pris, som han sjunger om i Rialto från den fantastiska skilsmässoskivan Den vassa eggen från 1985.
När min tjej och jag stannade till vid galleriets fönster hängde en fantastiskt fin tavla på väggen. Motivet var Bruce Springsteen. ”Den vill jag ha”, sa jag. ”Köp den då”, sa min tjej. Den kostade en hel del och dessutom var det inte öppet så vi gick vidare till en krog och åt mat. Den där tavlan etsade sig fast i minnet. Fem år senare tog jag kontakt med konstnären Hans-Göran Eriksson och frågade om jag kunde göra en beställning och några månader senare köpte jag ett exemplar. I samband med det sa han att det finns ett exemplar som hänger på en vägg i New Jersey också. Bara en sån sak.
Jag kallar det popkonst, men det heter egentligen mixed media art där man blandar olika material med färger eller blandar olika konstformer. Jag kan inget om konst och jag målar inte, men jag tycker om det vackra i livet och det jag fastnar för är kombinationen av färger och kopplingen till pop- och rockmusiken och annat inom konst och nöje.
På lördagen besökte jag galleriet och när jag klev in satt konstnären Hans-Göran Eriksson på en stol väntade på kunder. De var få denna dag. Det märktes att Coronakrisen påverkar antalet turister. Flera butiker i Stockholms gamla kvarter var stängda och på krogarna och fiken satt ett fåtal och njöt av sommaren.
Vi satt och pratade en timme och kollade på tavlorna och han berättade hur han gör dem och hur han tänker kring motiven. Vi kom in på musik också förstås.
Det är kul och intressant med möten. Möten och samtal med människor som har något att berätta, om det som driver och engagerar dem. Intressant när olika erfarenheter bryts mot varandra.
Det var egentligen alls meningen att det skulle bli en text om konsten på galleriet. Ville bara dra i väg med bilen och besöka galleriet för att se på konsten eftersom jag tänkt på det länge. Men så får man inspiration av det vackra som finns i konsten och musiken.
Vi sa hej då och jag gick vidare på Gamla stans stengator, ner genom gränderna. Jag sög i mig miljön och sommaren, njöt av den sol som tittade fram mellan de tunga regnmolnen. Åt en bit mat och tänkte tillbaka på den där helgen i oktober 2014 då min tjej och jag gick där på Söder hand i hand och träffades för första gången på över 20 år.
Och jag tänkte på Lundell och hans texter, framförallt Rialto från Den vassa eggen.
Tågen dom rullar på bron. Klockan i Stadshusets torn slår tolv och jag står på Slussen i snöslask och is. På en krog nere i Gamla Stan, där jag känner mej hemma och van, får jag vin och mat och värme för ett hyfsat pris.
Och om du hör det här på nån radio nånstans, då vet du vem jag skrev det här till där nere i valvet. Och då vet du också vad det är jag vill.
Blommans musiknörderier 
Kommentera