När jag hörde Genesis första gången i de tidiga tonåren blev ingenting sig likt längre. Jag blev fast i stämningarna, den pompösa, komplexa och synkoperade musiken. Jag svävade iväg in i en helt ny värld av ”udda” ackord, melodier och ljudlandskap.
Det var skivor som Wind and Wuthering (1977) och And then there where three (1978) och senare, när jag fördjupade mig, även klassiska Selling England by the pound (1973) och A trick of the tail (1976).
På söndagskvällen framförde gitarristen Steve Hackett, som var medlem från skarven mellan 1970 och 71 och fram till sommaren 1977, låtarna från dubbel-liveskivan Seconds out 1977 på Nalen i Stockholm. Skivan sammanfattar det tidiga Genesis och delar av det nya som växte fram med Phil Collins som sångare efter Peter Gabriel, som hoppade av 1975. Skivan var slutet på en era och början på något nytt.
Hackett har i flera år turnerat och framfört ”the old Genesis” tillsammans med den svenske sångaren Nad Sylvan och andra musiker. Konserten på Nalen tog mig tillbaka till en del av de känslor jag hade när jag första gången upptäckte Genesis och lyssnade på gruppen som mest. Det var den första konserten för mig sedan Melissa Horn i Eskilstuna i februari 2020. Kul med livekonserter igen!
Steve Hackett inleder med fyra relativt intetsägande solonummer för att efter 50 minuter ta en paus.
Steve Hackett med band tar efter 15 minuters paus med publiken på en resa tillbaka i tiden, till de gyllene åren 1976/77 som blev hans sista år som gitarist i legendariska Genesis. Han rekryterades i slutet av 1970 och hoppade av sommaren 1977 då dubbel-live-skivan Seconds Out släpptes. Den spelades in på Palais de sports i Paris och jag hävdar att det är en av de bästa liveskivor som har gjorts. Den innehåller flera av de klassiska låtarna från tiden då Peter Gabriel var den karismatiske frontfiguren i gruppen och några låtar från första skivan med Phil Collins som sångare, A trick of the tail 1976.
Efter inledande Sqounk radade bandet upp klassiker som Firth of fifth, Afterglow, Musical Box, Cinema show och 24 minuter långa Supper´s ready, som är en milstolpe i Genesis karriär. Konserten var ett eko från förr – ett underbart eko.
Magisk konsert är väl att ta i, men konserten får mer än väl godkänt. Stundtals var jag tillbaka till ett tillstånd av magi under Firth of fifth, särskilt under Steve Hackets legendariska gitarrsolo, och inledningen och avslutningen i Supper´s ready. Lyssna nedan.
Det var en närmast fulländad konsertupplevelse bortsett från ljudbilden som inte var den bästa. Trummorna dominerade så till den grad att det stundtals störde eftersom trummorna inte dämpades med plexiglas, som brukligt är i vissa sammanhang. Det lät, åtminstone från början, som ljudet från en replokal på Balsta musikslott i Eskilstuna. Min kompis och jag hade föredragit digitala trummor för att få ett mjukare sound. Sedan är Nalen, med högt till tak, kanske inte den lättaste lokalen för ett perfekt ljud i.
Sedan skulle Nad Sylvan faktiskt kunna ta ut svängarna mer och vara ännu mer teatralisk och förstärka konsertupplevelsen mer som Peter Gabriel gjorde på sin tid i bland annat slutet av Supper´s ready. Det skulle förgylla konsertupplevelsen ännu mer för oss som var för små för att uppleva det när det begav sig i början av 70-talet. Han har verkligen potential. Men han vill uppenbarligen presentera materialet på sitt sätt och det respekterar jag.
HÄR ÄR GENESIS BÄSTA LÅT NÅGONSIN. HÄR HÖR MAN STEVE HACKETTS LEGENDARISKA SOLO
INTERNATSKOLELEVERNA SOM BLEV SUPERSTJÄRNOR – DOKUMENT
SYMFONIROCKENS FLAGGSKEPP (kort porträtt)
NAD SYLVAN – DEN SVENSKE PROGGPRINSEN
NAD SYLVAN: ”LÅTARNA FANNS I BLODET”
Blommans musiknörderier 
Kommentera