Nyligen röstade 3000 fans fram rockgruppen Kents bästa låt, ”Mannen i den vita hatten (16 år senare). I morgon, den 6 februari, är det 25 år sedan gruppens första singel släpptes. När det blåser på månen. Skivan släpptes i mars 1995. I år är det också 30 år sedan Kent bildades, som Jones och giftet!
Tiden går. Med lite distans till den stora uppmärksamheten kring Kents avsked i december 2016 så lyssnar jag denna kväll på musiken som är en viktig del av svensk pop- och rockhistoria. Det slår mig hur mycket ”garageband” det lät om Kent i början och hur gruppen senare polerade och skruvade på låtskapandet och blommade ut till ”Sveriges största rockband” som de kallade sig själva.
1990 känns så länge sedan nu. Eskilstuna var en annan stad på många sätt då. Finanskrisen och massarbetslösheten slog till hårt under 90-talet. Året innan medlemmarna flyttade till Stockholm höjdes marginalräntan med 500 procent.
Eskilstuna har beskrivits som en hård stad då, med en hård miljö och attityd vilket också beskrivs i Kents texter.
Kent flydde mörkret – in i musiken – och lämnade spökstaden.
”SVERIGES STÖRSTA ROCKBAND” – ETT PORTRÄTT
Den sista sången från Kents sista skiva är brutalt bra! Och kraften i videon skär rakt igenom själen. Kanske den bästa låten efter Mannen i den vita hatten (16 år senare)
Blommans musiknörderier 
Lämna en kommentar