Igår kväll dök ett klipp upp på Facebook med de tre urmusikaliska killarna i Dirty Loops och när jag lyssnade och tittade log jag hela tiden. De är så bra på sina instrument så att de slår allt, tekniskt sett.
Jag har lyssnat mycket på jazzfusion och dessa gossar spelar i den högsta divisionen, eller över den. Man skulle kunna säga att det är som om de kom från en annan musikalisk planet där man kan spela lite bättre än alla andra här på jorden.
De dök upp på Youtube för några år sedan med covers på kända låtar i jazzufusiontappning och de fick sitt genombrott med sina avancerade arrangemang på Youtube och Myspace.
Johan Nilsson på klaviatur, Henrik Linder på elbas och Aaron Mellergårdh på trummor är inte oväntat skolade musiker. Södra latin, Musikhögskolan, Adolf Fredrik…
Producenten och låtskrivaren Andreas Carlsson hörde gruppen och blev snabbt deras manager. Dirty Loops har redan hunnit med att tacka nej till att vara förband till Toto, spelat i Japan med demonproducenten David Foster, som bland annat producerat skivor med Chicago och en mängd andra artister och de har snabbt fått ett gott rykte bland andra musiker i bland annat USA.
Detta, mina damer och herrar, är inte musik för den traditionelle musikkritikern på en svensk dagstidning, som Expressen och Aftonbladet, framförallt inte för journalisten Måns Ivarsson (hepp) Det är musik, som brukar beskrivas som ”musiker-musik”, fast det låter så begränsat, tycker jag. Kritikerna skulle säkert skriva ”Könlöst och okänsligt”. ”För bra spelat”. Jag skulle säga att om mycket musik är som ett 80-kronorsvin så är Dirty Loop som ett Amarone för 300, rent musikaliskt.
De som i grunden hatar dylik genre, som Måns Ivarsson på sin tid eller Markus Larsson på Aftonbladet, sågar säkert detta innan de ens har lyssnat eller kommit in i konsertsalen.
Så länge vi som uppskattar duktiga musiker finns så det räcker nog det för att finansiera deras karriär. För vem bryr sig om en recensent…en person, jag säger en person som tycker något?
Gruppens musik kommer inte att nå några listor, melodifestivaler eller spela på pop- och rockfestivaler. Det är inte meningen heller. Dirty Loops har sin publik. Gruppen verkar ha integritet och det ligger säkert Andreas Carlsson bakom, och de själva också kanske. Jag känner dem inte, men Carlsson, som själv skrivit världshit åt Celine Dion och Backstreet boys, har kontakterna och kan säkert slussa dem rätt.
Andreas Carlsson skrev en bok för några år sedan, som heter Live to win. Det är nog det Dirty Loops gör.
Kommentera