När Joakim Berg släppte sin nya singel, Över, från sin kommande soloskiva på fredagen utlöste det lite av en förlösande process hos mig personligen efter en tung och kall vinter. Plötsligt, när jag gick på gatorna på söder i Eskilstuna med låten i lurarna, började jag tro att våren faktiskt snart är här, även om den inte alls handlar om den årstid som vi nu skönjar. Tonerna kändes längre in i själen än musik har gjort på väldigt länge hos mig. Music is what feelings sound like.
Det är något med hans röst, ljudbilden och den vemodiga tonen som berör – igen. Texterna på den kommande skivan är mer ”här och nu” än solodebuten, säger Berg i ett pressmedelande, jämfört med debuten 2022 då han reste långt tillbaka till det som formade honom. För mig knyter musiken känslomässigt ett allt starkare band med mina 33 år i industristaden som jag har varit lika ambivalent till som han och Kent var ”way back in 93”.
Musiken på singeln är inget nyskapande, utan en fortsättning på en musikalisk resa som började för länge sedan. Singeln signalerar att det kanske blir mer akustisk gitarr och elgitarr på den kommande skivan Framtiden som aldrig blev av, som släpps i slutet av maj, jämfört med Bergs solodebut 2022 som till stora delar innehåller en mer svulstig ljudbil likt Kent som gruppen lät från Tillbaka till samtiden från 2007 och framåt. Musiken påminner lite om Winnerbäck, åtminstone i inledningen. De samarbetade ju tillsammans på Winnerbäcks skiva Neutronstjärnan 2023.
Det enda som irriterar mig, men som jag säkert kommer att acceptera så småningom, är handklappen (det låter så åtminstone) halvvägs in i låten. Det kunde han ha struntat i. Det förstör stämningen som han bygger upp i låten. De låter inte som på skivinspelningar från 80-talet, men ändå. Jag trodde dylikt var ute. Men allt kommer igen tydligen. Murar och krig också.
Det finns uppgifter om att den kommande skivan har ett övergripande tema om ”löftet som gavs efter murens fall”, men som ”inte infriades” och att vi nu är tillbaka till en period som liknar den som var innan muren föll i slutet av 1989. Är det så känner han precis som jag har gjort sedan Ryssland invaderade Ukraina för fyra år sedan.
Singeln och den kommande skivan är skriven, spelad, arrangerad, producerad och inspelad av Joakim Berg själv. På elbas finns en annan musiker från Eskilstuna, Heikki Kiviaho. Låten är mixad i Hansastudion i Berlin där bland annat U2, David Bowie och Depech Mode har spelat in skivor.
Albumsläppet följs av ytterligare musik som släpps under hösten utlovar Joakim Berg. Den tidigare elbasisten i Kent, Martin Sköld har tagit samtliga albumfotografier och porträttbilder på Joakim Berg.
Och när jag spelar den nya låten om och om igen tänker jag att en vår med Jocke Berg är en bra vår.
Texten uppdateras!
Foto: Martin Sköld
Blommans musiknörderier 
Lämna en kommentar