Min kärlek till pop- och rockmusiken har växt och fördjupats i takt med att jag blivit äldre. Inte så konstigt. När jag borrar mig djupare in i denna ”underbara värld” så upptäcker jag mer och mer, kunskaperna fördjupas och låtar som funnits med sedan barnsben får nya dimensioner och nya betydelser.
Jag sa till mig själv för ett par år sedan att jag skulle försöka minska på antalet konserter ett tag och satsa pengarna på annat, men jag konstaterar att det är svårt. Det finns så mycket mer att upptäcka. Jag är mitt i livet, kanske den bästa perioden av alla, säkert påverkad av uttrycket ”livet börjar vid 50”. Jag är privilegierad och efter många tuffa år tänker jag göra det jag älskar och är intresserad av mer och mer, om jag får chansen.
Under sommaren har det blivit konserter i både det lilla och stora formatet, från de små lokala scenerna i Eskilstuna med bland andra Pernilla Andersson till den stora scenerna, exempelvis i Örebro med Lars Winnerbäck och Lisa Ekdahl förra månaden.
September blir en intensiv konsertmånad. Under onsdagen (5 sep) besöker jag anrika Nalen i Stockholm där Dan Hylander och Raj Montana Band uppträder. Det legendariska bandet har återförenats och har under året spelat in sin första skiva på över 30 år. Enligt uppgift mixas den nu för att förhoppningsvis släppas snart.
Om en vecka, den 12 september, uppträder Jeff Lynne i Globen i Stockholm med sitt Electric Light Orchestra. Jag har berört detta tidigare.
Jag får gåshud bara att tänka på konserten. Jag har stora förväntningar och jag är helt övertygad om att de infrias. ELO är kanske det band jag lyssnade mest på under uppväxten och med tanke på att jag är rätt sentimental och nostalgisk så är frågan om jag klarar av det känslomässigt 🙂
Den 27 september ska en kollega och jag se Eskilstunabandet Pain of Salvation i Stockholm.
Det är helt olika stilar inom musiken, amerikansk-svensk rocktradition med skånsk sång, 70-talsrock med symfoniska inslag och progressiv rock med komplicerade harmonier och komplex synkoperad struktur.
Och som kulmen på allt, The man with the golden voice, Paul Carrack, på London Palladium i vår. 60-tals rötter, med blues/rock och soul.
Blommans musiknörderier 
Kommentera