Vaknar upp, tar min mobil och läser att biljetterna till Springsteens Ullevi-konsert den 25 juni tog slut på mindre än en timme och att det tog 20 minuter i Norge. Live nation kom samtidigt med beskedet att det blir en andra konsert. Det var väntat.
Läser alla arga och irriterade kommentarer om ”biljettsystemet” på Ticnet efter att många stått i elektronisk kö förgäves och inte fått någon biljett. Jag känner igen mig och jag förstår besvikelsen.
Själv har jag bestämt mig för att avstå att se den bästa liveartisten i världen denna gång. När jag läser om biljettkaoset känner jag mig lugn och inte alls ångerfull. Det var skönt att slippa detta ångestskapande biljettjagande.
2012 var det samma visa när det gäller biljettsläppet. En stapel på datorskärmen visar hur mycket tid det är kvar innan man kommer fram och väl framme vid ”biljettkassan” så är beskedet att biljetterna är slut. Jag cyklade då snabbt till turistbyrån i Eskilstuna och köpte biljetter. Tilläggas ska att innan detta, via Live nation, hade fått köpa biljetter till den första konserten på Ullevi den 27 juni redan dagen före det officiella biljettsläppet eftersom vi som var registrerade på sajten då var VIP och hade den förmånen, men när min kusin och hennes man ville ha två biljetter till den andra konserten dagen efter köpte jag dem på det gamla hederliga (?) sättet genom att fysiskt stå i en kö, som ju långt ifrån var lång. Själv köpte jag ytterligare en biljett för att kunna uppleva Springsteen tillsammans med dem.
Tänker tillbaka på hur det var tidigare, på 80-talet då jag köpte biljetter till alla konserterna på Johanneshov, Globen och Scandinavium. Minns hur jag flera gånger ringde skivbutiken Svala & Söderlund vid konserthuset i Stockholm en minut innan biljetterna släpptes och ibland kom jag fram och ibland inte. Minns hur jag ringde och det tutade upptaget, hur jag lade på och genast ringde igen – och kom fram!
Det var lika mycket slump vem som fick en biljett då som nu, antar jag. Undrar om det finns ett mer rättvist och smidigare system när efterfrågan på exempelvis Springsteen-biljetter är så oerhört stor? Det har nog ”experterna” funderat på sedan lång tid tillbaka.
En sak är säker. Det var inte bättre förr, men det var billigare, om man bortser från skillnaden i penningvärde. Fast kollar man upp detta så kan man konstatera att det inte var särskilt billigare. 1987 åkte jag med Kumlabuss från Örebro till Köpenhamn och såg Genesis. Biljett och bussresa kostade 500 kronor! 500 kronor. Det var billigt. Ja, fast omvandlat i dagens penningvärde är det 937,50, enligt Statistiska centralbyrån som har en speciell tjänst för att räkna ut detta. Så det var vare sig bättre förr eller billigare. Men det var bättre förr på en punkt. Upplevelsen av en konsert idag är inte på långa vägar lika stark som när man var tonåring eller drygt 20. Vet inte vad det beror på. Livserfarenheten kanske. Ett undantag var dock konserten med U2 i Globen i september 2015 då jag fick ett starkt tryck över bröstet, tårarna kom och det var som om all glädje och all sorg i livet, all erfarenhet, kom som en stor våg inom mig när U2 spelade Where the streets have no name och Bad.
Grattis alla som fått biljetter till Ullevi i sommar. Själv får jag njuta av den senaste Springsteen-boxen och leta fram alla bootlegs från The river-turnén. Jo, jag glömde en sak, The Boss var faktiskt bättre förr…
Blommans musiknörderier 
Kommentera